För att göra det enkelt, framförallt för mig själv, så har jag nästan rakt av tagit presentationen jag skrev hos Chip Chop Horsewear av den häst jag har haft under längst tid, vilket leder till rubriken- Filifjonkan. Ja, det är det gulliga, lite små-fjantiga, namnet på min lika gulliga och små-fjantiga skimmel, Fille. Inte många som skulle kunna bära upp namnet lika bra som hon gör!
    
 
 
 
Skämt åsido så är hon min 7åring efter Figaro R på 172cm i mankhöjd. Vi har haft Fille sen hon var tre år gammal, då det var menat att hon skulle vara Victorias häst men på grund av olika faktorer så är hon numera min. Jag och Fille blev partners för 1,5år sedan när hon var 5år gammal och det är då jag som har fått göra allt det roliga i hennes utbildning. Fille är en väldigt sympatisk, lättlärd och rolig häst i hela sitt väsen men har sina små komplex som gör henne ej så lättriden som man kanske tror från sättet hon beter sig från marken. Fille är nämligen en sådan som man kan parkera var som och skulle inte röra sig ur fläcken om så en meteor föll från himmelen. 
 
 
 Fille och jag lärde känna varandra under vintern till 2013 och under våren det året debuterade vi i MSV:C. I början var vi båda ringrostiga (med tanke på att Fille endast hade startat en gång tidigare i sitt liv så gick det väldigt bra för oss) men till sommaren så var vi i full gång i tävlandet och har nu ridit över 70% ett flertal gånger. Vi var även på ett superroligt meeting under sommaren där vi vann hela cupen!
 
                                   
 
 
Under förra hösten och fram tills nu så har vi lärt oss massa nyttigt och bytena börjar även sitta i serier. Vi har startat några MSV:B under säsongen men på grund av att Fille har börjat se spöken så har vi antingen fått utgått eller utfört programmet på halva banan vilket resulterar i inga eller endast ok procent. Fille är fortfarande så grön så vi ska bara ta det lugnt, finslipa ännu mer hemma och bli ännu mer resevana!
 
 Det var av ren slump att vi köpte henne av uppfödaren Sören Savgren och att hon blev min häst till slut men lika glad är jag för det. Vi sitter här hemma och piffar & puffar. Piruetter, början på tramp, snart helt sittande serier inklusive i vart annat och några språng i varje är inte illa för en egen utbildad 7åring! Snart kommer det funka på tävling också. Fille och jag ska bara försöka ha det så roligt som möjligt och lära av varandra då trots sin egen bristande kunskap, är hon en utmärkt läromästare!
 
Det tror jag var allt om prinsessan!
 
/Julia
 
 
Florence är född 2012 e.Florencio-Michellino, uppfödd av Sören Savgren. Hon kom till oss för drygt 1 år sedan då vi sett henne hos Sören och tyckte hon rörde sig fantastiskt. Hon har dock växt otroligt mycket vilket har gjort att vi inte alls fått se något av de kvaliteer som hon visade som föl. Men NU har hon äntligen börjat visa vad vi kommer få njuta av i framtiden då hon börjar komma ifatt med kroppen och rör sig allt bättre och bättre. De senaste gångerna jag har arbetat henne har jag kännt det där "pirret" i magen av förväntan på hur fin hon faktisk kommer bli. Så himla spännande!
 
Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så har hon varit ganska skygg. Det tog 2 månader för oss att ens kunna få på grimma och hon har haft väldigt lätt för att sparkas när så fort hon känner sig osäker. Vi har tagit allt långsamt och bara givit henne tid att växa i självförtroende. Igår kunde jag (som tidigare nämnt) sitta på henne för första gången utan att varken hon eller jag var det minsta orolig. Det känns så himla kul med tanke på den resa som hon har gjort. Jag har en känsla av att hon kommer bli riktigt bra i framtiden!
 

// Vickan