Under fredag till söndag så var jag, Fille, mamma, Oscar och Astrid på meeting i Strängnäs som Gripens RF har anordnat dem sju senaste åren. I år deltog vi i MSVB-Cupen samt en St:George, vilket kändes alldeles lagom för den nivån vi är på i dagsläget. Jag är oerhört nöjd med både min och Filles prestation, trots missar och en uns ringrostighet.



Första dagen red vi en MSVB:3- ett program jag lärde mig på vägen dit och som vi alltså aldrig tävlat eller tränat på tidigare. Med några småmissar så hamnade vi på 63%, en helt okej runda och ett protokoll med bra kommentarer. 
Lördagen bestod av två klasser, en MSVB:4 och St:George. B:4:an gick väldigt bra och jag blev då lite snopen när vi återigen hamnade på 63%. Sånt som händer när det gäller bedömningssport men det är bara att läsa protokollet, ta åt sig så mycket man kan och träna vidare. 
St:Georgen som var lite senare på eftermiddagen gick även den helt ok. Fille var lite trött och vi fick tyvärr onödiga missar i båda serierna och i en piruett vilket är koefficient 2 på, ändå lyckades vi få hela 64% av en domare! Om det inte hade varit för "om" så hade jag kommit tvåa efter Per Sandgaard i den klassen men nu hamnade vi i stället på en sjätteplats. Och tur var väl det för med högre procent hade jag inte fått rida Div1 i höst! 

Dag tre, sista dagen på vår mini-semester bestod av ännu en MSVB:4 vilket gick minst lika bra som första rundan, skillnaden denna gång var att vi fick 67% och kom trea på det. I själva cupen blev Fille och jag sjua med väldigt små marginaler upp till topp tre.




Jag är som sagt väldigt nöjd med vår insats och det känns lovande att Fille kunde strunta i sin tittighet och behålla lugnet alla tre dagarna! Med som vanligt fin anordning och priser så åker jag mer än gärna dit nästa år och då kanske lilla Wille får följa med. 

Det som dock störde mig lite är hur i ett program som MSVB (där det viktigaste är att hästen byter, visar övergångar, gångarter och högre form) hur få det var som verkligen visade det den här helgen. 

Det tycks inte spela någon roll att hästen hoppar jämfota, byter tre galoppsprång efter med bak och tar ett litet skutt iväg samtidigt för att få mer än godkända poäng. Vem bryr sig i fall att hästen släpar benen i marken eller töltar mer än den travar- det går bra ändå. Varför ska hästen gå på tygeln med nacken som högsta punkt när den kan få gå fritt och kasta med huvudet hejvilt eller ha näsan i bringan? Det är ju i alla fall ingen som tänker på det tydligen..
Nej, skämt åsido så ska det bli kul att snart hoppa upp ett snäpp där jag tror Fille platsar lite bättre. När det kommer till dem programmen där det är mer rörelser än transportsträckor så blir det helt enkelt bra resultat om du har gjort grejerna rätt. Vi ska bara finslipa lite ytligare på dem svårare momenten så kommer allt sitta som en smäck!

Ha det bra så länge!

Ps. Fina ridbilder kommer inom kort
/ Julia

Kommentera

Publiceras ej